Äntligen hemma
Dagens stora projekt var att ta sig till Ikea och köpa en spegel, lakan och annat stuff. Startade tidigt imorse (höhöm, typ 10. Den här grekiska dygnsrytmen börjar bli en vana.) och tog bussen till metrostationen, metro till ändstationen, väntade på den metron som går ända till flygplatsen, kom till flygplatsen, väntade en stund på bussen, tog en taxi istället. Det där tog då en timme och 40 min. Gick sen omkring i Ikea i en dryg timme och konstaterade att det är dyrare än hemma, men fick ungefär det vad jag behövde. Jag frågade i kassan vad vad enklaste vägen att ta mig hem igen och svaret att det var buss X95 som går precis utanför Ikea. Fine, jag ställer mig och väntar på bussen och efter en stund hojtar en taxichaffis att det IGEN är strejk och inga bussar går mellan 11 och 16.30. Jag glömde ju förstås att kolla det innan jag åkte hemifrån... Nå, delade taxi med en annan till stan där jag tog en annan taxi hem.
Måttligt trevligt.
Desto roligare var det att plocka upp sakerna, organisera i lådor och skålar, fixa sängen och ÄNTLIGEN kunna spegla mig i mitt eget rum. När jag kom hem var Dana i full färd med att städa badrummet och vessan med klor så nu känns det verkligen som om vi har läget under kontroll och jag kan känna mig ganska hemma här på Agathiou.
Desto roligare var det att plocka upp sakerna, organisera i lådor och skålar, fixa sängen och ÄNTLIGEN kunna spegla mig i mitt eget rum. När jag kom hem var Dana i full färd med att städa badrummet och vessan med klor så nu känns det verkligen som om vi har läget under kontroll och jag kan känna mig ganska hemma här på Agathiou.
Min nya spegel, lådor, skålar och min extra säng.
Nu ska vi snart gå och köpa ingredienser till sushi och sen börja fixa eftersom de andra flickorna kommer hit på sushi och vin ikväll innan maskfesten. Som sagt, nästan som hemma! :)
Vet du int´vem jag e´?!
Man tycker ju att det skulle räcka med ett studiekort. Men nej. Jag har fyra. Ett för att få äta gratis lunch i skolan (det orangea), ett från AUEB för att kunna skriva tenter och liknande (det vita), ett allmänt för att bevisa att jag verkligen är studerande (det rosa) och sen ett ESN-kort som jag behöver för att få drinkar billigare på krogen. :)
(Dessutom måste man gå till olika luckor på olika ställen i skolan för att få de här korten. Why make it simple?)
Strejk och kravaller
På onsdagen den 23.2 hade det utlysts generalstrejk i hela landet. Det innebar även i det här fallet (fast Erasmus-lektioner för övrigt inte ska påverkas av strejker) att vi inte hade några lektioner. Eftersom vi redan efter två veckor har insett att greker inte är så väl organiserade, så antog vi att butikerna skulle vara öppna ändå och Dana (min kämppis) och jag traskade iväg till centrum för att söka efter nya Converse.
Under de senaste fyra dagarna har jag:
Vi kom inte så långt innan vi insåg att de flesta affärer nog var stängda och när vi närmade oss Syntagma (absoluta kärncentrum och var parlamentet ligger) så började vi möta folk som gick omkring med munskydd och som täckte munnen med halsdukar och liknande. Efter en stund började vi själva känna av en stickande lukt och vi antog att det var tårgas. När vi hörde några smällar såg Dana och jag på varandra och kunde ganska hastigt ta beslutet att inte gå mot Syntagma, utan kanske hellre söka oss mot Kolonaki, som är den finare delen av Aten.
På väg mot Kolonaki stötte vi på poliser i varje hörn och Dana gick rappt fram till en och frågade hur läget är och vad den stickande lukten var. Han rådde oss att undvika Syntagma och att lukten helt rätt var tårgas. Min näsa började rinna ganska mycket av gasen medan Dana kände den främst i halsen och då var vi inte ens så nära Syntagma. Dom lär ha använt ganska mycket tårgas just på onsdagen och man såg ett ganska stort område med smog när vi kikade ner mot gatorna som leder till Syntagma.
Nåja, vi fortsatte till Kolonaki och åt lunch där och Zara var faktiskt öppet, så vi fick lite shopping ändå. Men ganska otroligt att 35 000 människor demostrerar, blir attackerade med tårgas och slänger Molotov-cocktails bara några hundra meter från var andra människor äter lunch i lugn och ro.
Vissa av demonstranterna var målade vita i ansiktet och klädda i vitt och vi fick aldrig riktigt någon förklaring på varför. Det förvånade mig också att det fanns en så stor variation bland demonstranterna; unga, gamla, anarkister, snyggt klädda etc. Våra kompisar som hade varit vid Syntagma då demonstrationerna började sade att det var ganska pressad stämning och de stannade inte så länge... Vilket visade sig vara helt smart med tanke på dom här bilderna.
Det är ju någon demonstration här nästan varje dag (såg en idag) men det här var ju lite större och våldsammare än vanligt. Så länge man håller sig borta så är allt lugnt, men konstigt nog får jag ändå en liten lust att vilja gå närmare och kika. Lite som en olycka; man vet att det är hemskt och att man kan bli skadad men man är ändå sjukt nyfiken. Men ingen fara, jag håller mig nog undan.
På väg mot Kolonaki stötte vi på poliser i varje hörn och Dana gick rappt fram till en och frågade hur läget är och vad den stickande lukten var. Han rådde oss att undvika Syntagma och att lukten helt rätt var tårgas. Min näsa började rinna ganska mycket av gasen medan Dana kände den främst i halsen och då var vi inte ens så nära Syntagma. Dom lär ha använt ganska mycket tårgas just på onsdagen och man såg ett ganska stort område med smog när vi kikade ner mot gatorna som leder till Syntagma.
Nåja, vi fortsatte till Kolonaki och åt lunch där och Zara var faktiskt öppet, så vi fick lite shopping ändå. Men ganska otroligt att 35 000 människor demostrerar, blir attackerade med tårgas och slänger Molotov-cocktails bara några hundra meter från var andra människor äter lunch i lugn och ro.
Vissa av demonstranterna var målade vita i ansiktet och klädda i vitt och vi fick aldrig riktigt någon förklaring på varför. Det förvånade mig också att det fanns en så stor variation bland demonstranterna; unga, gamla, anarkister, snyggt klädda etc. Våra kompisar som hade varit vid Syntagma då demonstrationerna började sade att det var ganska pressad stämning och de stannade inte så länge... Vilket visade sig vara helt smart med tanke på dom här bilderna.
Det är ju någon demonstration här nästan varje dag (såg en idag) men det här var ju lite större och våldsammare än vanligt. Så länge man håller sig borta så är allt lugnt, men konstigt nog får jag ändå en liten lust att vilja gå närmare och kika. Lite som en olycka; man vet att det är hemskt och att man kan bli skadad men man är ändå sjukt nyfiken. Men ingen fara, jag håller mig nog undan.
Barbara Streisand
Efter igår kommer jag alltid att förknippa Erasmus och Aten med den här sången.
http://www.youtube.com/watch?v=uu_zwdmz0hE
Spelas den i Finland också?
Spelas den i Finland också?
Väderreservation
Så det är inte bara solsken och ballerinaväder här i Aten. Just nu ösregnar det, åskar och blixtar. Faktiskt så mycket att vi alla Erasmusar beslöt att skippa karnevalfesten och stanna hemma så det säger ganska mycket. :)
Bokförarens mardröm
Jag undrar när jag kommer att se ett kvitto nästa gång. Kanske i mars då jag kommer hem till Finland. ;)
Agathiou 14-16
Nu när jag för en gångs skull har bloggdiarré, så kan jag väl fortsätta med att skriva om mitt boende. Jag tänkte vänta tills jag fotat eftersom jag vill ta bilderna på dagen så att vår stora terrass syns väl. Men jag lägger till bilderna senare, imoron har jag ändå inga andra dagsplaner än att åka till stranden på eftermiddagen. ;)
När jag flyttade in på Agathiou hade redan Dana (en holländsk flicka, läser finansiering) flyttat in i det lila rummet och samtidigt som jag flyttade Sergio (spanjor, skriver sitt final project vid Pireus uni) in och då fanns alltså tre rum lediga. Det lila, gröna och gula rummet har alla utgång till den stora terrassen medan det röda rummet har en egen, miniterass. Sergio ville gärna ha det gröna rummet och jag kan verkligen inte tänka mig att leva med den väggfärgen i 4 månader, så jag valde att ta det gula rummet. Det rummet har tidigare varit ett dubbelrum men under den här terminen är det en enkelrum så jag har nu två uppsättningar av allt: säng, bord, stol, garderob etc. Den sista som bor här är en grek som flyttade in idag så där på riktigt, så honom känner jag inte riktigt ännu.
En funny grej är att man måste sätta vattnet och värmas innan man duschar, men så är det i alla lägenheter tror jag. Iaf i den förra jag bodde i också. Men bara man vet att man ska duscha så räcker en kvart och det är ju en garanti på att man alltid har varmvatten. (Hoppas jag.) För tillfället funkar inte ACn i mitt rum, men dom ska komma och fixa det imoron på morgonen.
Området vi bor i är ganska lugnt, Agathiou är en liten gata så här är ingen trafik och vi bor på tredje våningen. Det tar ca. 10-15 min att gå tillskolan om jag sneddar genom en park. Nära här finns en stor gata som leder in trafik till Aten från bland annat flygplatsen, så det känns lite som om jag kan jämföra området med Tavastgatan i Åbo. Mycket trafik, men ändå relativt säkert. Så det känns bra, även om vi flickor inte går nånstans på natten utan alltid tar taxi som är riktigt billigt. En 15 euros resa i Finland kostar typ 4 euro här. Är man flera så är det inte så mycket pengar att betala för sin säkerhet.
När jag flyttade in på Agathiou hade redan Dana (en holländsk flicka, läser finansiering) flyttat in i det lila rummet och samtidigt som jag flyttade Sergio (spanjor, skriver sitt final project vid Pireus uni) in och då fanns alltså tre rum lediga. Det lila, gröna och gula rummet har alla utgång till den stora terrassen medan det röda rummet har en egen, miniterass. Sergio ville gärna ha det gröna rummet och jag kan verkligen inte tänka mig att leva med den väggfärgen i 4 månader, så jag valde att ta det gula rummet. Det rummet har tidigare varit ett dubbelrum men under den här terminen är det en enkelrum så jag har nu två uppsättningar av allt: säng, bord, stol, garderob etc. Den sista som bor här är en grek som flyttade in idag så där på riktigt, så honom känner jag inte riktigt ännu.
Mitt rum! jag sover i sängen till vänster och glasdörrarna leder ut till vår terrass. Lite stökigt ännu, har inte riktigt utvecklat något system för hur jag ska ha allt. (Jag vet inte varför den här texten är blå och jag får inte det ändrat. Prkl blogg.se)
Jag har lite möblerat om och funderar på att åka till Ikea och köpa lite kuddar så att jag kan göra den ena sängen till en soffa. Och den goda nyheten är att om någon vill komma och hälsa på mig så finns det en ledig säng att crasha på! Komsi komsi.
Förutom våra rum så har vi ett litet kök med mycket skåputrymme, ett badrum och ytterligare en toalett (vilket är helt superbehändigt), ett tvättstugerum och ett rum direkt då man kommer in med ett köksbord, några fotöljer och en TV. Vi hänger nog mest på våra rum, igår hade vi dock förfest här (främst i mitt rum eftersom det är störst) och bondade med mina roomies.
Förutom våra rum så har vi ett litet kök med mycket skåputrymme, ett badrum och ytterligare en toalett (vilket är helt superbehändigt), ett tvättstugerum och ett rum direkt då man kommer in med ett köksbord, några fotöljer och en TV. Vi hänger nog mest på våra rum, igår hade vi dock förfest här (främst i mitt rum eftersom det är störst) och bondade med mina roomies.
Vår stora terrass och köket.
Området vi bor i är ganska lugnt, Agathiou är en liten gata så här är ingen trafik och vi bor på tredje våningen. Det tar ca. 10-15 min att gå tillskolan om jag sneddar genom en park. Nära här finns en stor gata som leder in trafik till Aten från bland annat flygplatsen, så det känns lite som om jag kan jämföra området med Tavastgatan i Åbo. Mycket trafik, men ändå relativt säkert. Så det känns bra, även om vi flickor inte går nånstans på natten utan alltid tar taxi som är riktigt billigt. En 15 euros resa i Finland kostar typ 4 euro här. Är man flera så är det inte så mycket pengar att betala för sin säkerhet.
Skicka lite kärlek.
Om ni av någon orsak vill ha tag på mig eller vill berätta hur mycket ni tycker om mig, så är mitt grekiska tel.nr. +306982956676. Jag kommer antagligen att kolla mitt finska nr då och då, men ganska sällan.
What? Are you here to STUDY?!
Igår och idag har jag varit på mina första föreläsningar. Jag kommer trots allt att gå 5 kurser och därmed 30 sp, men jag kommer bara att ha föreläsningar måndag-onsdag, så två dagar ledigt per vecka.
Hittills har jag varit positivt överraskad av kurserna och föreläsarna. Alla pratar hyfsad engelska och alla som jag har haft har varit riktigt rento och humoristiska. Vi kommer att ha inlämningsuppgifter, presentationer, tenter och grupparbeten så det påminner ganska långt om hemma. Jag diggar dessutom att dom poängterar att dom uppskattar kritiskt tänkande och att vi inte behöver kunna definitioner. Så en ganska sund syn på undervisning.
Jag har inga föreläsningar i huvudbygganden (bilden i förrförra inlägget) utan dom flesta är på en gata nära AUEB och sen ännu ytterligare på ett annat ställe. Men det är gångavstånd överallt.
Kurserna jag ska gå är:
- Change management (första management-kursen ever för mig)
- Non-profit marketing (börjar först på måndag)
- International Marketing Management
- Customer relationship Management
- nybörjarkurs i grekiska
Hittills har jag varit positivt överraskad av kurserna och föreläsarna. Alla pratar hyfsad engelska och alla som jag har haft har varit riktigt rento och humoristiska. Vi kommer att ha inlämningsuppgifter, presentationer, tenter och grupparbeten så det påminner ganska långt om hemma. Jag diggar dessutom att dom poängterar att dom uppskattar kritiskt tänkande och att vi inte behöver kunna definitioner. Så en ganska sund syn på undervisning.
Jag har inga föreläsningar i huvudbygganden (bilden i förrförra inlägget) utan dom flesta är på en gata nära AUEB och sen ännu ytterligare på ett annat ställe. Men det är gångavstånd överallt.
Du menar schåå!
Idag fick vi utisar lite förklaring på en del saker som vi funderat över sedan vi kom till Aten när vi hade föreläsning i International Marketing Management.
För det första så måste vi varje gång då vi fyller i några blanketter förutom vårt eget namn även fylla i vårt pappas namn. T.o.m när jag fixade mitt grekiska tel.nr. så skulle jag fylla i pappas namn. (Killen som betjänade mig fnissade då jag konstaterade att det skrivs som siffrorna sex och tio på engelska.) Min pappas namn står även på alla dom tre studiekort jag har. Orsaken till den frekventa användningen av våra pappors namn är att det tydligen finns ganska få grekiska efternamn och de har inga mellannamn överhuvudtaget, så för att kunna skilja människor åt och identifiera dem så använder man sig av en persons pappas namn.
Det andra, som jag redan skrev om i förra inlägget, är varför alla försäljare av fejkväskor står utanför AUEB. Förklaringen till det här är att man forfarande har en lag som förbjuder polisen från att gå in i universitet, så universiteten är lite som frizoner på det sättet. Lagen härstammar från tiden då det var diktatur i Grekland. Så eftersom det är olagligt att sälja fejväskor så står dom utanför vårt uni (och andra) och så fort som polisen närmar sig så springer dom in på vår gård till polisen åker iväg. Smart va? :)
Det andra, som jag redan skrev om i förra inlägget, är varför alla försäljare av fejkväskor står utanför AUEB. Förklaringen till det här är att man forfarande har en lag som förbjuder polisen från att gå in i universitet, så universiteten är lite som frizoner på det sättet. Lagen härstammar från tiden då det var diktatur i Grekland. Så eftersom det är olagligt att sälja fejväskor så står dom utanför vårt uni (och andra) och så fort som polisen närmar sig så springer dom in på vår gård till polisen åker iväg. Smart va? :)
En annan rolig grej som jag inte sett någon annanstans är att på baren vi var på i söndags så fick man köpa engångs-tandborstar med inbyggt tandkräm. I´ve heard about condoms and tampons, men tandborstar? Jag vet inte om tanken är att man ska kunna förbättra sin andedräkt medan man är på baren för att förbättra sin raggchanser eller om det är tänkt att man kan köpa den ifall man inte tänker tillbringa natten hemma... Oberoende så verkar grekerna vara viktiga med sin tandhygien.
(Jag var ju förstås tvungen att köpa en och testa, men jag gjorde det hemma i min egen lägenhet. Jag var inte så imponerad av kvaliteten.)
(Jag var ju förstås tvungen att köpa en och testa, men jag gjorde det hemma i min egen lägenhet. Jag var inte så imponerad av kvaliteten.)
AUEB
När man tänker på en handelshögskola så förknippar man det ofta med snygga utrymmen, studeranden med skjorta och MacBook och en plats ganska fri från politiska åsikter som inte går i Nalle Wahlroos tankebanor. Men nu är jag ju i Grekland och här är saker lite annorlunda.
Det första intrycket jag fick av AUEB (Athens School of Economics and Business) när jag åkte förbi med taxi första dagen var att det stod radvis med mörkhyade och sålde allt från fejk Louis Vuitton-väskor till porslin på gatan utanför skolan. Det andra var att fasaden täcktes av en handgjord banderoll. Jag var en aning chockad; det såg ut som ett hus ockuperat av Åbomaffian.
Idag var jag första gången in till huvudbyggnaden för att registrera mig och få de tre (!) olika studiekorten jag behöver under min vistelse. Politisk propaganda tilldelades jag redan då jag steg in innanför järnstängslet till AUEB och då jag kom innan för dörren så var de två nedersta våningarna fyllda med människor som satt vid bord, ungefär sådär som det ser ut vid våra specialföreningsmässor. Senare fick jag förklarat för mig att det alltid ser ut så och att det är olika politiska grupperingar som helt enkelt hänger vid sina bord. Dessutom röker dom för fullt inomhus och dricker kaffe. Ingen verkar vara på föreläsning. :)
När vi studerar vid AUEB så får vi gratis frukost, lunch och middag varje dag i skolans restaurang som finns i källaren. Det finns typ 2-3 förrätter att välja mellan och samma antal huvudrätter plus sallad och efterrätt. Kvaliteten är inte den bästa men en skit och gratis måltid per dag funkar. Man får absolut inte föra bort sin bricka efter att man ätit för då kan man göra de anställda utan arbete. Dessutom finns det säkert 50 personer anställda i restaurangen, som mest verkar vara intresserade av att diskutera med varandra och inte städa bort brickor. För att ytterligare öka resursspillet så tar studerandena många olika rätter och smakar vilken som är godast, medan resten kastas bort. Och så funderar dom varför dom har en ekonomisk kris i landet.
Som topping på cupcaken började en kurs idag kl 9 som flera av Erasmus-eleverna skulle ta, men *supplies!* så dök ingen föreläsare upp. Dom ska göra nytt försök imoron. :)
Men summa summarum så tycker jag att det är skönt med omväxling. Inga prententioner, man tar dagen (och stunden) som den kommer och allt fixar sig nog till slut. Jag tycker det är helt fantastiskt att saker och ting kan vara så annorlunda. Imoron ska jag gå på min första föreläsning och nu ska vi ut och äta middag i Monastriaki.
Det första intrycket jag fick av AUEB (Athens School of Economics and Business) när jag åkte förbi med taxi första dagen var att det stod radvis med mörkhyade och sålde allt från fejk Louis Vuitton-väskor till porslin på gatan utanför skolan. Det andra var att fasaden täcktes av en handgjord banderoll. Jag var en aning chockad; det såg ut som ett hus ockuperat av Åbomaffian.
Idag var jag första gången in till huvudbyggnaden för att registrera mig och få de tre (!) olika studiekorten jag behöver under min vistelse. Politisk propaganda tilldelades jag redan då jag steg in innanför järnstängslet till AUEB och då jag kom innan för dörren så var de två nedersta våningarna fyllda med människor som satt vid bord, ungefär sådär som det ser ut vid våra specialföreningsmässor. Senare fick jag förklarat för mig att det alltid ser ut så och att det är olika politiska grupperingar som helt enkelt hänger vid sina bord. Dessutom röker dom för fullt inomhus och dricker kaffe. Ingen verkar vara på föreläsning. :)
Skolan utifrån. Ytterligare en trappa ner och ett järnstängsel innan man är på gatan. 23:e februari är det tydligen strejk igen, på tisdagen strejkade alla inom kollektivtrafiken. Det händer ganska ofta...
Direkt innanför huvudingången. Ganska tomt här, men en våning ner sitter alla och dricker kaffe å röker inomhus.
När vi studerar vid AUEB så får vi gratis frukost, lunch och middag varje dag i skolans restaurang som finns i källaren. Det finns typ 2-3 förrätter att välja mellan och samma antal huvudrätter plus sallad och efterrätt. Kvaliteten är inte den bästa men en skit och gratis måltid per dag funkar. Man får absolut inte föra bort sin bricka efter att man ätit för då kan man göra de anställda utan arbete. Dessutom finns det säkert 50 personer anställda i restaurangen, som mest verkar vara intresserade av att diskutera med varandra och inte städa bort brickor. För att ytterligare öka resursspillet så tar studerandena många olika rätter och smakar vilken som är godast, medan resten kastas bort. Och så funderar dom varför dom har en ekonomisk kris i landet.
Som topping på cupcaken började en kurs idag kl 9 som flera av Erasmus-eleverna skulle ta, men *supplies!* så dök ingen föreläsare upp. Dom ska göra nytt försök imoron. :)
Men summa summarum så tycker jag att det är skönt med omväxling. Inga prententioner, man tar dagen (och stunden) som den kommer och allt fixar sig nog till slut. Jag tycker det är helt fantastiskt att saker och ting kan vara så annorlunda. Imoron ska jag gå på min första föreläsning och nu ska vi ut och äta middag i Monastriaki.
Saker man tar förgivet del 1-2
- att man kan dricka kranvatten
- att inte bli spyfärdig av sitt hår efter en kväll ute
To be continued.
- att inte bli spyfärdig av sitt hår efter en kväll ute
To be continued.
I´m here!
Ska just fara på förfest innan Erasmus-festen och blev just bjuden på pastamiddag av min italian stallion som är min tillfälliga granne. Det var 14 grader och sol då jag kom till Aten, så saker och ting skulle verkligen kunna vara värre. Dock fick jag inte mitt riktiga rum i min riktiga lägenhet ännu idag, men på söndag borde jag flytta in på Agathiou. Nu lite färg i ansiktet och sen ut i natten!
Resumé
Under de senaste fyra dagarna har jag:
ätit middag på Sergio´s med Åbo-flickorna, druckit skumpa på Bryssel, shejkat på B, fått en kärleksförklaring av Marre, tillbringat mer tid än önskat på Skanssi, fnittrat hysteriskt med Sarah under bilfärden hem från Åbo, tillrett middag åt min familj, haft kirppis i mammas sovrum, läst Utrensing, haft kaffekalas med släkten, druckit öl och ätit kaka med Sarah och Andrea, packat och blivit frustrerad pga. det, ätit lunch med pappa, varit till bygget, sagt hej då, adjö och farväl men framför allt "vi ses på årsfesten!" och "vi ses på studenten!".
Home is where the heart is
Nåja, vi ska kanske inte överdriva. Men jag kommer att bo på Agathiou 14-16 i Aten, 1,1 km från skolan och ganska nära både Kolonaki (som är ett av de finaste områdena) och Omonia (som är platsen man ska undvika på natten). Vi kommer att vara 3-4 i vår lägenhet, tydligen har dom gjort om ett rum som var dubbelrum till ett enkelrum så nu saknar vi bara en kämppis. De andra för tillfället är en flicka från Holland och en från Frankrike. Jag hoppas innerligt på att få det röda rummet. :)
